Fram till idag har de stora spelföretagen varit rätt kyliga vad det gäller gambling i mobilen. Jag vet detta av erfarenhet från att sälja mobilpoker till spelbolagen i Acemob och vår mobilpokerprodukt AcePoker. Spelbolagen tjänar så stora pengar via sin desktop-affär att de inte vill fokusera på annat. Det har varit standardursäkten, men det kommer kanske snart bli annat ljud i skällan.

Med lägre insatser och lite mer fokus på underhållning tror jag gambling i mobilen kan bli mycket stort. Vad tror du?

Det blev en video av den sammankomsten. Den har du här.

Den korta textversionen är att Pontus var noga med att ha förebilder när han startade jobbet med specen. USA Today, New York Times och vår egen Sydsvenskan var förebilderna. Efter specande så gick han ut till olika utvecklare externt för att upphandla själva utvecklingen. Prisbilden var mycket spridd. Det verkar som om det finns en hel del som försöker sko sig på en hype (min egen anmärkning). Själva jobbet var för mig förvånansvärt snabbt. 40 timmar utvecklingstid och lika mycket till för Pontus att projektleda, speca och testa.

Att ta betalat för digitala nyheter är svårt. Pontus har inga svar idag annat än att de ska testa att bygga in unika värdefulla features i sina tjänster som de hoppas kunna ta betalt för. Att synas i AppStore är inte lätt. Eller snarare – man syns inte. Marknadsföringen är något man inte ska ta lätt på. I fallet med IDG så har de ju en stor arsenal av kanaler att marknadsföra i mot en befintlig kundgrupp. Det är nog en av de största orsakerna till att IDG.se hamnade på topplistan direkt för svenska appar. En utvecklare som inte har det understödet får lita på annan marknadsföring, bloggar, twitter etc. Och säkert en stor skopa tur med.

Men du kolla videon! Den är bättre och det är roligare att höra Pontus egna ord. Kolla den här.

Jag kommer att gräva lite i detta framöver. Som en start så har jag hittat en lista här från Environmental Working Group. Det gäller telefoner i USA, men många av dem säljs i Sverige med. Det finns också en bra artikel från Cnet här som handlar just om hur meningarna trots år av forskning går isär. Det är det som får mig att känna en svagt unken doft av skumrask. Det är ju ett rätt enkelt case att testa. X timmar med en mobiltelefon mot hjärnan. Vad händer?

Jag tar tacksamt emot tips och information på andra bra artiklar och källor inom detta område.

Det finns 4 miljarder mobiltelefonabonnemang i världen. En väldigt liten del av dessa utgörs av smartphones. Den stora massan har och kommer för lång tid framöver ha enklare telefoner. Men dessa är alla idag kapabla som tunna klienter för mobila webbtjänster. Med HTML5 kommer även dålig täckning och låg bandbredd i mobilnätverken kompenseras med cachning i telefonen. Processorkraft och datalagring kan lämpas över på serversidan. I mobilens tunna klient sköts input och output av det som sker på serversidan.

Det är också lättare att nå mobila webbtjänster än appar, som ofta finns i vissa specifika kanaler. Det räcker med tillgång till mobilt internet med en browser i mobiltelefonen för att nå en mobil webbtjänst. Sedan har vi produktionssidan. Det finns långt fler kunniga utvecklare för webtjänster än vad det finns experter på mobilapplikationer. Gränssnittsexpertis för mobilen krävs, men för de tunga tjänsterna och allt det jobbet, finns det gott om genier som kan skapa.

Det finns mer att läsa om detta på ReadWriteWeb som hade en bra artikel som summerar en studie av ABI Research på ämnet. Det kommer att bli spännande 24 månader. Kommer vi se företag som Netbiscuits, konkurrera med Amazon Web Services? Kommer Nokia, som för stunden verkar hopplöst vilse i den mobila världen (varför köpte de Dopplr?!), att dominera igen genom en plattform för mobila webbtjänster? Allt jag vet säkert är att det blir ett race och resa som kommer att bli kul att följa. Ekonomi och volym finns i mobila webbtjänster snarare än i alla dessa appar. Det är i mobila webbtjänster de smarta pengarna kommer att hamna när appstore-hypen har lagt sig. Kom ihåg att du läste det här först!

Så, då lyfter vi blicken från skrivbordet och kliver ut i verkligheten. Känner du någon som spelat om pengar i mobilen? Känner du någon som har vunnit? Svaret är troligen nej. Vad beror det på? Jag har en tanke som är baserad på lite erfarenhet med att försöka sälja in mobil gambling till olika aktörer inklusive de stora online spelbolagen.

1. De tjänar grova pengar på webben

2. De tidiga försöken med mobilpoker, tex från OnGame, var inte helt klara produkter och erbjöd inte en fantastisk upplevelse. Gamblingbolagens chefer drog därför snabbt slutsaten att gambling i mobilen funkar inte.

3. Folk vågar inte satsa pengar med mobilen.

Men kan detta verkligen vara rationellt idag? Spelbolagen är lite mer pressade i en mer mättad marknad. Borde det inte vara läge att söka nya kunder som man inte ens jagat än? Nöjesspelandet och tidsfördrivet. Där finns ett stört segment bortom de som verkligen spelar på allvar.

Det finns många bra mobila tjänster som är både robusta och snygga och om vi nu deklarerar med telefonen så borde vi väl kunna satsa 5-10 kr på snabba spel? Vad tror du? Fortsätt och utveckla detta span här i kommentarerna så tar vi fram en plan för mobil gambling.

Härom dagen så läste jag på Disruptive om denna affär och framförallt de intressanta kommentarerna. Jag gav mig in i leken med. Det blev kanske lite yvigt. Jag har här försökt spetsa till det något med fokus lönsamhet och mobilannonsering. Jag lämnar hela diskussionen om ekosystemet och vilka parter som missbrukar sin position.

Det är lite Kjesarens Nya Kläder i luften. Alla säger att mobil annonsering och marknadsföring is da shit. Men få pratar om hur publishers håller hela marknaden i ett strypgrepp.

Det gäller display-annonsering på siter och i appar. Det är närmast online annonsering som vi känner det från nätet. Targeting är bättre än på webben så här kan man göra finfina kampanjer. Problemet är ekonomiskt idag. Ta Aftonbladet. Sveriges största site utanför mobiloperatörerna. Deras listpris för banners på förstasidan är 200 SEK. Visst det är listpris. Även en halvtaskig förhandlare kan få ner det till ett tvåsiffrigt belopp. Tvåsiffrigt i övre delen på skalan gör det fortfarande problematiskt för en aktör som verkligen vill tjäna pengar på sin annonsering. Dvs ha en kostnad för att få in en betalande kund till sin butik/tjänst som understiger vad en sådan kund spenderar i butiken/tjänsten. Säg att en kund spenderar 50kr. Om billingen görs via mobilräkningen blir lite drygt hälften kvar. Om vi antar att click-raten är 1% (generöst räknat på många siter, även de stora) och att 10% av de som kommer in på mobilsajten handlar betyder det att för varje köpande kund krävs det 1 000 visningar av en banner. Detta kostar alltså listpris 200 kr, lite mer än de 25 kr som annonsören tjänar. Ja ni ser själva.

Så här ser det ut idag. Köper du banners på någon av operatörernas portaler så betalar du ungefär samma pris i CPM, någonstans i spannet 150-200 kr. Att mobilnätverken och byråerna undrar varför de har så låg återköpsgrad bland sina annonsörer är ju lite skrattretande när man tittar på siffrorna. Så det är dags att skriva ner värdet på sina sidvisningar.

Det låter ju inte så bra. Men det är verkligehtern. Det finns sätt att kunna ta betalt. Jobba mer med targeting och göra kampanjer som går bortom ett bannerklick är givna saker. Reusltatbaserade modeller som vi ser i online-världen är väl ett bra sätt med.

Vad som krävs över lag är att öppna slussportarna och få igång lönsam annonsering i mobilen. Lönsam för alla parter. Det är här aktörer som Plus Four Six, Mobiento och deras konkurrenter banar vägen. Men annonsörer kan göra sitt genom att förhandla så hårt det går, visa siffrorna och förklara att deras affärside inte är att sponsra andra aktörer utan att tjäna pengar själva.

Mobilen här ju länge släpat efter datorerna och varit rätt klena i processorkraft. Men det ändras och nu har en annan lag börjat bli en snackis i mobilvärldel – Huang’s lag. Det är efter Jen-Hsun Huang, VD på Nvidia Corp, en tillverkare av processorer för grafik. Huang’s spaning eller “lag” gå ut på att processorkraften i mobiltelefoner dubblas var nionde månad. Se gärna följande tv-inslag med Huang (på engleska). I ett sånt scenario är iPhone och Palm Pre bara början. Spänn fast säkerhetsbältena!

I undersökningar som fokuserar på vad folk är villiga att uppge för information så är det position och inkomst man är _minst_ villig att uppge. Här är en sådan undersökning (på engelska). Det blir nog till att tänka om lite här och anpassa förväntningarna. Att vissa mobiltjänster är medvetna om ens position kan utnyttjas till många bra funktioner. Men träffsäkerheten i annonseringssyfte är rätt begränsad. Då är det kanske Blåtand eller RFID chip som kommer att kunna skjuta lite närmare målet. Men återigen så gäller det att ha konsumentens tillåtelse och uppmärksamhet så att budskapet riktas rätt.

Browserbaserade tjänster där det finns data som vilken sajt man är på, vilken telefon personen som surfar använder är än så länge rätt bra. Om man kan lägga till lite profildata baserat på inloggning, t.ex. kön och ålder, så har man rätt bra info redan för ett riktat budskap. Men här ligger problematiken i en annan ände. De stora publishers och mobilannonsnätverken tar på tok för mycket betalt för exponeringar på sina sajter. I alla fall för den breda massan av potentiella annonsörer. Om man styr sina annonsköp strikt på avkastning så är det få mobilannonsköp som går att räkna hem. CPM (Cost per Millenium, kostnad per tusen exponeringar) kanske kan ligga på 5-10 kr än de 200 kr som många nätverk och sajter ber om idag. Men nu är vi inne på en annan sida av mobilannonseringsmyntet. Mer om detta i senare inlägg.